Vad är skrädmjöl?
När vi pratar om skrädmjöl idag så menar vi ett fullkornsmjöl av havre som rostats innan skalning (skrädning) och malning. Det är rostningen av havren som ger den typiska nötaktiga smaken och doften.
Efter att havren levereras till kvarnen är det första steget rostning. Den sker oftast i ett separat hus, som ligger vid sidan av kvarnen, av brandskyddsskäl. Här finns de vedeldade rostugnarna och här sker själva starten på skrädmjöls-tillverkningen. Rostningen ger en godare smak och förlänger också hållbarheten, då det förhindrar härskning av fettet i havren.
Havren rostas med stor omsorg i ett kar med botten av gjutjärn. Eldningen måste kontrolleras noga för att få den rätta värmen. Under den två timmar långa rostningen körs en omrörare runt i karet. Den gör rostningen jämn och hindrar att havren bränns. Rostningen övervakas noga och det krävs stor erfarenhet för att få bra kvalitet. Alla sinnen används – lukt, smak, känsel, hörsel och syn. Havren är färdig-rostad när den nått en temperatur på 220–230 grader.
I karet får havren svalna en stund innan den transporteras över till skalmaskinen, där skrädningen sker (skalet avlägsnas från kärnorna). Havreskalen kan användas vid t.ex. bryggning av öl för den goda havresmakens skull. Den skrädda havren skickas sedan vidare till kvarnstenarna. Kärnorna mals på stenarna som kan justeras beroende på havresort och kvalitet.
Skrädmjöl produceras idag i Torsby och Sunne kommuner i Värmland.
Efter att havren levereras till kvarnen är det första steget rostning. Den sker oftast i ett separat hus, som ligger vid sidan av kvarnen, av brandskyddsskäl. Här finns de vedeldade rostugnarna och här sker själva starten på skrädmjöls-tillverkningen. Rostningen ger en godare smak och förlänger också hållbarheten, då det förhindrar härskning av fettet i havren.
Havren rostas med stor omsorg i ett kar med botten av gjutjärn. Eldningen måste kontrolleras noga för att få den rätta värmen. Under den två timmar långa rostningen körs en omrörare runt i karet. Den gör rostningen jämn och hindrar att havren bränns. Rostningen övervakas noga och det krävs stor erfarenhet för att få bra kvalitet. Alla sinnen används – lukt, smak, känsel, hörsel och syn. Havren är färdig-rostad när den nått en temperatur på 220–230 grader.
I karet får havren svalna en stund innan den transporteras över till skalmaskinen, där skrädningen sker (skalet avlägsnas från kärnorna). Havreskalen kan användas vid t.ex. bryggning av öl för den goda havresmakens skull. Den skrädda havren skickas sedan vidare till kvarnstenarna. Kärnorna mals på stenarna som kan justeras beroende på havresort och kvalitet.
Skrädmjöl produceras idag i Torsby och Sunne kommuner i Värmland.
Skrädmjöl och dess historia
Tekniken att rosta spannmål kom till Värmland med invandring från östra Finland från 1580-talet och framåt.
De så kallade ”Skogsfinnarna” slog sig ner i skogsbygderna i Mellansverige. På den här tiden var Finland en del av Sverige.
Om vi ska knyta skrädmjölet till skogsfinnarna, så är det torkningen och rostningen som är den finska delen i mjölet. Från sina hembygder förde skogsfinnarna även med sig svedjebruket och ursprungligen maldes mjölet av svedjeråg eller korn. Dessa var de vanliga sädesslagen på våra breddgrader fram till 1800-talet. Odling av havre blev mer vanlig först på 1700 och 1800-talet främst i de delar av Sverige som har hög nederbörd bl.a. Värmland. Man övergick då till att använda havre som råvara i skrädmjöl.
Omkring 1920 startade författaren Selma Lagerlöf försäljning av skrädmjöl. Det salufördes under namnet ”Mårbacka Havrekraft”.
Idag är det uteslutande havre som används till skrädmjöl. Du hittar det i många butiker i Värmland men det är också spritt till stora delar av landet i dagligvaruhandeln. Det går också att beställa online.
De så kallade ”Skogsfinnarna” slog sig ner i skogsbygderna i Mellansverige. På den här tiden var Finland en del av Sverige.
Om vi ska knyta skrädmjölet till skogsfinnarna, så är det torkningen och rostningen som är den finska delen i mjölet. Från sina hembygder förde skogsfinnarna även med sig svedjebruket och ursprungligen maldes mjölet av svedjeråg eller korn. Dessa var de vanliga sädesslagen på våra breddgrader fram till 1800-talet. Odling av havre blev mer vanlig först på 1700 och 1800-talet främst i de delar av Sverige som har hög nederbörd bl.a. Värmland. Man övergick då till att använda havre som råvara i skrädmjöl.
Omkring 1920 startade författaren Selma Lagerlöf försäljning av skrädmjöl. Det salufördes under namnet ”Mårbacka Havrekraft”.
Idag är det uteslutande havre som används till skrädmjöl. Du hittar det i många butiker i Värmland men det är också spritt till stora delar av landet i dagligvaruhandeln. Det går också att beställa online.
Den nyttiga havren
Havren är vårt yngsta spannmålslag och fick sitt genombrott på 1700-talet, främst i de delar av Sverige som har hög nederbörd, som i Värmland, Västergötland och Bohuslän. Till en början var inte havren människoföda utan användes till foder.
Havre innehåller höga halter betaglukaner, en löslig kostfiber, som bidrar till en jämnare blodsockernivå, sänker kolesterolhalten och hjälper till att hålla magen i form.
Havren innehåller dessutom livsviktiga aminosyror (proteiner) och har ett högt innehåll av nyttiga fettsyror och mineraler.
Havre är verkligen supermat. Trots detta är havren det sädesslag som länge haft lägst status vid sidan av korn. Kanske det är skalens fel. Havren måste skalas innan den kan användas till människoföda. Men under senare år har intresset för havren och dess unika hälsoegenskaper ökat. Havre är naturligt glutenfri. Men för att vara helt säker på att produkten är 100 % glutenfri måste havre odlas, fraktas, malas och paketeras på ett sätt som garanterar att inga rester från sädesslag med gluten blandas in. Först då kan produkten märkas med ”glutenfri”.
Bristen på gluten gör att bröd med bara havremjöl inte jäser. Därför blandar vi oftast in vetemjöl för att degen ska jäsa. I tillexempel pajdeg som inte behöver jäsa fungerar det utmärkt att använda enbart skrädmjöl.
Författaren Selma Lagerlöf åt skrädmjölsvälling varje morgon. Hon lanserade också produkten Mårbacka Havrekraft som såldes både i affärer i Stockholm och gick på export till Amerika.
För Selma var det viktigt att nå ut med kunskapen om den nyttiga havren, men också att skapa arbetstillfällen i bygden runt hennes gård Mårbacka i Sunne. På Mårbacka säljs än idag Mårbacka Havrekraft i halvkilospaket.
Havre innehåller höga halter betaglukaner, en löslig kostfiber, som bidrar till en jämnare blodsockernivå, sänker kolesterolhalten och hjälper till att hålla magen i form.
Havren innehåller dessutom livsviktiga aminosyror (proteiner) och har ett högt innehåll av nyttiga fettsyror och mineraler.
Havre är verkligen supermat. Trots detta är havren det sädesslag som länge haft lägst status vid sidan av korn. Kanske det är skalens fel. Havren måste skalas innan den kan användas till människoföda. Men under senare år har intresset för havren och dess unika hälsoegenskaper ökat. Havre är naturligt glutenfri. Men för att vara helt säker på att produkten är 100 % glutenfri måste havre odlas, fraktas, malas och paketeras på ett sätt som garanterar att inga rester från sädesslag med gluten blandas in. Först då kan produkten märkas med ”glutenfri”.
Bristen på gluten gör att bröd med bara havremjöl inte jäser. Därför blandar vi oftast in vetemjöl för att degen ska jäsa. I tillexempel pajdeg som inte behöver jäsa fungerar det utmärkt att använda enbart skrädmjöl.
Författaren Selma Lagerlöf åt skrädmjölsvälling varje morgon. Hon lanserade också produkten Mårbacka Havrekraft som såldes både i affärer i Stockholm och gick på export till Amerika.
För Selma var det viktigt att nå ut med kunskapen om den nyttiga havren, men också att skapa arbetstillfällen i bygden runt hennes gård Mårbacka i Sunne. På Mårbacka säljs än idag Mårbacka Havrekraft i halvkilospaket.
Skyddad geografisk beteckning
Sedan 2021 är ”Värmländskt skrädmjöl” en skyddad geografisk beteckning, beslutad av EU-kommissionen. För närvarande får följande kvarnar använda den skyddade geografiska beteckningen ”Värmländskt skrädmjöl”: Nedre Femtå Qvarn.
Inom EU är det möjligt att registrera produktnamn för speciella livsmedel. Det finns dels skyddad ursprungsbeteckning, SUB, som har högre krav och dels skyddad geografisk beteckning, SGB.
Gemensamt för båda är att livsmedlet ska komma från en specifik, geografisk region. Produkten ska uppvisa kvalitet, ha egenskaper eller ett rykte som huvudsakligen beror på det geografiska ursprunget.
Syftet med märkningen är att konsumenter ska förstå produkternas särart och därmed öka intresse och efterfrågan. Märkningen ska också stärka landsbygder och skydda regionala produkter från att kopieras.
En producent som vill använda en skyddad beteckning kontrolleras av kommunens livsmedelsinspektör eller Livsmedelsverket.
I södra Europa är det betydligt vanligare med skyddade beteckningar och flera länder har arbetat med denna typ av skydd länge. Inom EU finns sammanlagt cirka 3 500 godkända produkter, mat och dryck, med skyddade beteckningar, till exempel Parmaskinka, Parmigiano Reggiano (ost) och Fetaost.
Märkningen innebär ofta att producenten kan ta ut ett högre pris på varan. Sverige har idag 25 produkter med skyddade beteckningar. Värmländskt skrädmjöl, Skånsk spettkaka, Sörmlands Ädel och Äkta Gränna Polkagrisar är exempel på svenska livsmedel med skyddad geografisk beteckning, SGB.
Vänerlöjrom, Wrångebäcksost och Rökt Vättersik är exempel på produkter med skyddad ursprungsbeteckning, SUB.
Du kan läsa mer om skyddade beteckningar på Livsmedelsverkets hemsida:
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/text-pa-forpackning-markning/skyddade-beteckningar
Inom EU är det möjligt att registrera produktnamn för speciella livsmedel. Det finns dels skyddad ursprungsbeteckning, SUB, som har högre krav och dels skyddad geografisk beteckning, SGB.
Gemensamt för båda är att livsmedlet ska komma från en specifik, geografisk region. Produkten ska uppvisa kvalitet, ha egenskaper eller ett rykte som huvudsakligen beror på det geografiska ursprunget.
Syftet med märkningen är att konsumenter ska förstå produkternas särart och därmed öka intresse och efterfrågan. Märkningen ska också stärka landsbygder och skydda regionala produkter från att kopieras.
En producent som vill använda en skyddad beteckning kontrolleras av kommunens livsmedelsinspektör eller Livsmedelsverket.
I södra Europa är det betydligt vanligare med skyddade beteckningar och flera länder har arbetat med denna typ av skydd länge. Inom EU finns sammanlagt cirka 3 500 godkända produkter, mat och dryck, med skyddade beteckningar, till exempel Parmaskinka, Parmigiano Reggiano (ost) och Fetaost.
Märkningen innebär ofta att producenten kan ta ut ett högre pris på varan. Sverige har idag 25 produkter med skyddade beteckningar. Värmländskt skrädmjöl, Skånsk spettkaka, Sörmlands Ädel och Äkta Gränna Polkagrisar är exempel på svenska livsmedel med skyddad geografisk beteckning, SGB.
Vänerlöjrom, Wrångebäcksost och Rökt Vättersik är exempel på produkter med skyddad ursprungsbeteckning, SUB.
Du kan läsa mer om skyddade beteckningar på Livsmedelsverkets hemsida:
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/text-pa-forpackning-markning/skyddade-beteckningar
Vill du veta mer om skrädmjöl?
Både fakta, text och bilder på denna webbsida har till stora delar hämtats från boken ”Skrädmjöl – Det värmländska mjölet” från 2021.
I boken kan du läsa om allt värt att veta om skrädmjöl, hur odlar man, rostar och mal det, näringsvärde i skrädmjöl och dess historia. Möt odlare, mjölnare, nävgrötskokerskor och få recept och tips på hur du bakar med skrädmjölet.
Bli inspirerad att göra som Selma Lagerlöf gjorde – att börja varje ny dag med en skål nyttig ”Skrädmjölsvälling!
I boken hittar du både traditionella och nyskapade recept som innehåller det nyttiga glutenfria mjölet, med sin unika smak.
Författaren Margareta Edsgård arbetade med att utveckla det värmländska matföretagandet och engagerade sig för att sprida kunskap om skrädmjölet . Hon var i juni 2017 en initiativtagare till att bilda den ideella föreningen Värmländskt skrädmjöl. Tyvärr avled Margareta Edsgård 2022, efter en tids sjukdom.
År 2021 tilldelades boken om skrädmjöl ett litteraturpris av Måltidsakademien.
Titel: ”Skrädmjöl – Det värmländska mjölet” Författare: Margareta Edsgård
Förlag: Votum
Foto/Illustratör: Dan Nilsson
Formgivning: Johan Sjödelius
I boken kan du läsa om allt värt att veta om skrädmjöl, hur odlar man, rostar och mal det, näringsvärde i skrädmjöl och dess historia. Möt odlare, mjölnare, nävgrötskokerskor och få recept och tips på hur du bakar med skrädmjölet.
Bli inspirerad att göra som Selma Lagerlöf gjorde – att börja varje ny dag med en skål nyttig ”Skrädmjölsvälling!
I boken hittar du både traditionella och nyskapade recept som innehåller det nyttiga glutenfria mjölet, med sin unika smak.
Författaren Margareta Edsgård arbetade med att utveckla det värmländska matföretagandet och engagerade sig för att sprida kunskap om skrädmjölet . Hon var i juni 2017 en initiativtagare till att bilda den ideella föreningen Värmländskt skrädmjöl. Tyvärr avled Margareta Edsgård 2022, efter en tids sjukdom.
År 2021 tilldelades boken om skrädmjöl ett litteraturpris av Måltidsakademien.
Titel: ”Skrädmjöl – Det värmländska mjölet” Författare: Margareta Edsgård
Förlag: Votum
Foto/Illustratör: Dan Nilsson
Formgivning: Johan Sjödelius